söndag 13 juli 2014

Byalagsfest och grannsamverkan...

Dags för byalagsfest !


Igår kväll packade vi cykelkorgen full av godsaker för att ta oss till den årliga byalagsfesten. Som tur var hade vi fint väder även den här kvällen!

Den här traditionen startades för elva år sedan och det är gårdarna runt om i byn som turas om att hålla i festen. Då är det lekar samt medhavd matsäck i form av grillmat som är i fokus och värdparet som består av två gårdar står för kaffe och tårta till efterrätt.





























Den här fina traditionen tycker jag mycket om. Det är ett bra sätt att lära känna varandra i grannsamverkan så vi känner oss trygga och håller koll på vad som händer runtomkring och om man behöver hjälp någon gång.

Vi har ju kommit in mycket senare i gänget så det här var vår tredje gång som vi var med, men istället för att ta över stafettpinnen för att hålla i den årliga byalagsfesten har vi skapat en ny tradition med start förra året då vi bjöd in alla gårdar på glögg i december.
Detta innebär att alla i byn har en stående inbjudan och vi grannar får ett tillfälle till att ses på under året i festligare sammanhang...
 
 Nu ska jag ut och plantera vårt alldeles egna första äppelträd...

Kram
Ann











onsdag 9 juli 2014

Från saltstänk till lantlig idyll...

 Långedrag en kväll i början av juni



Jag är uppvuxen i storstaden med somrar som alltid tillbringades på västkusten bland saltstänka klippor och hav under hela barnens uppväxt och det är där jag alltid har trott att jag ska vara, med närheten till just havet...

I min barndoms tid tillbringade vi somrarna nere hos min moster i Skåne och Beddingestrand och jag minns att vi ofta åkte till Simrishamn, Ystad eller Smygehamn för att äta något gott.
Eftersom vi bodde en tid i Malmö minns jag även att Skanör Falsterbo var ett underbart ställe att bada på bland alla vackra sanddynor...




 Den närmaste lilla sjön med gång/cykelavstånd


Men livet är ju föränderligt och allting måste inte vara beständigt eller precis så som vi en gång har tänkt att det ska vara...
För min del har det ändrats ganska drastiskt ett par gånger om i livet och huset vi köpt ligger i inlandet bland åkrar och ängar, kossor och får men med öppet landskap,vida vyer och närhet till små sjöar som vi kan bada i.

Jag bytte helt enkelt saltstänket om somrarna till den lantliga idyllen med tuppen i hönsgården som väcker oss om morgnarna och hästarna som frustar i hagen intill...

Jag hoppas att det blir många dopp i vår lilla sjö även denna sommar.


En fin dag till dig!

♡ 

Kram
Ann

söndag 6 juli 2014

Varför Paulina och jag...




Det är många som undrar varför min blogg och mitt instagramkonto har fått namnet Paulina och jag.
För er som inte vet ska jag nu berätta varför...

När jag tidigt hösten 2013 strax före min stora ryggoperation funderade över att börja blogga så kom första frågan upp vilket namn jag skulle kunna använda mig av.
Jag ville då främst ha något att göra under min långa rehabilitering så jag tänkte att det skulle vara roligt att blogga om huset och dess historia. 
Tillsammans med min man bollade jag idéer och bad honom uppdatera mig om historien kring huset.

I dagboksanteckningarna som finns sparade från när huset byggdes år 1845 finns massor av värdefull information och det är en fantastisk skatt för oss att ha, eftersom Anders Svensson som byggde huset var min mans farfars morfar.
"Paulina och jag" kändes helrätt eftersom Paulina, som var en av döttrarna till Anders Svensson som även levde här, var en stor berätterska och med hjälp av hennes historier ville jag föra dessa vidare.

Skåpet ni ser på bilden är byggt till gården av Paulinas man Herman.
De båda brukade gården tillsammans med Paulinas bror Klas.

Klas gifte sig aldrig så han levde kvar på gården i alla år. Hans rum längst in i huset på övervåningen som hade ett litet handfat har alltid kallats för "Klasarummet"
Detta rum är idag vårt sovrum.
Jag hoppas att ni fick ihop sammanhanget nu :-)


Ha det underbart!

Kram
Ann